No kill-Policy
Vad är No Kill-Policy
SVEKATT om No Kill
http://svekatt.se/index.php?ID=401
VAD BETYDER NO KILL?
Organisationer som arbetar med katter enligt No kill-metoden avlivar inte friska eller behandlingsbara katter på grund av att de är skygga, förvildade eller har beteendeproblem. No Kill-rörelsen kombinerar istället en rad åtgärder för att rädda så många katter som möjligt. Rörelsen är väl utvecklad i många andra länder, framför allt i USA, medan den i Sverige fortfarande är i sin linda. Med utgångspunkt i den amerikanska definitionen skulle en motsvarande svensk definition kunna se ut så här:
• Omplaceringsverksamhet via katthem eller annan typ av adoptionsorganisation.
• Socialisering/habituering av skygga/förvildade katter för att anpassa dem till ett bra liv tillsammans med människor, samt rehabilitering av katter med beteendeproblem.
• Trap-Neuter-Return (TNR) Katterna fångas in, kastreras, vaccineras, id-märks/registreras och undersöks av veterinär. De katter som anses lämpliga för omplacering får nya hem, övriga sätts tillbaka i kolonin som sköts om av volontärer. Dessa ser till att katterna dagligen får mat och vatten och att de har varma och torra sovplatser. Volontärerna kontrollerar katternas hälsa och att ev. nya katter som söker sig till kolonin fångas in och ägare eftersöks.
• Rådgivning för kattägare om hur man själv kan avhjälpa beteendeproblem, hur man kan omplacera sin katt och andra vanliga frågor för att undvika att fler katter överges eller avlivas.
• Informationskampanjer för att höja kattens status, öka kunskapen om god katthållning, informera om vikten av att kastrera, id-märka/registrera, motverka oseriös avel och uppmuntra till att istället adoptera från en djurskyddsorganisation.
• Kastrerings- och id-märkningskampanjer där kattägare erbjuds att kastrera och id-märka sin katt till en lägre kostnad.
• Volontärverksamhet för att minska kostnaderna och kunna hjälpa fler katter. Volontärerna bidrar också med yrkeskunskaper inom andra viktiga områden som t ex marknadsföring, ekonomi, hantverkskunnande mm. Genom sina kontaktnät hittar de även nya kattköpare, bidragsgivare samt sprider information om god katthållning.
• Jour-/akuthem där volontärer tar hand om hemlösa katter i sina egna hem ger djurhemmen större kapacitet och är ett bra alternativ när man arbetar med att socialisera/habituera skygga och förvildade katter.
VARFÖR NO KILL?
Genom att ta emot katter som är skygga/förvildade eller har beteendeproblem, liksom att ge medicinskt behandlingsbara katter en ny chans, visar vi att alla katter har samma värde. Detta är en viktig markering för att vi ska kunna höja kattens status i Sverige, något som är en förutsättning för att komma till rätta med problemet med hemlösa katter.
VANLIGA MISSUPPFATTNINGAR
Organisationer som arbetar enligt No Kill-metoden består av människor som är för blödiga för att fatta beslut om att avliva ett djur. Svårt sjuka/skadade djur får lida för att "alla ska räddas” till varje pris.
No Kill betyder inte att sjuka djur ska lida om bot inte finns eller att man ska hålla ett sjukt djur vid liv tills det självdör. Även organisationer som arbetar enligt No Kill avlivar av djurskyddsskäl men man är beredd att satsa mer ekonomiskt och lägga ner en större arbetsinsats för att rädda ett sjukt djur. Alla beslut fattas i samråd med veterinär och det lidande som djuret utsätts för tas alltid i beaktande när man beslutar om en medicinsk behandling ska genomföras eller inte.
Djur som är svåra att omplacera blir kvar på djurhem i flera år och utsätts för lidande eftersom djurhemsmiljön inte är lämplig för permanent vistelse.
Även djurhem som arbetar enligt No Kill-metoden har sk kallat ”paragraf 16-tillstånd” och har fått sina lokaler godkända av tillsynsmyndigheten. Om organisationen inte har lokaler anpassade för permanent katthållning flyttas katterna till jour-/akuthem hos volontärer efter tre månaders vistelse på djurhemmet. Målsättningen är att alla djur så snart som möjligt ska få permanenta hem som passar just den individen.
Skygga och förvildade katter utsätts för oacceptabel stress när de tvingas vistas i människors närhet.
Ett visst mått av stress är nödvändigt under socialisering-/habitueringsprocessen med det är fråga om en kort period för att katten sedan ska kunna leva resten av sitt liv i trygghet. Med kunskap och erfarenhet kan man göra mycket för att begränsa stressen i samband med infångning och socialisering/habituering. Det finns inga bevis för att skygga/förvildade katter på svenska katthem skulle lida eller få bestående men av stress.
Katter som ej socialiserats före 7-8 veckors ålder kan ej anpassas till ett liv med människor.
Det finns otaliga exempel på katter som socialiserats/habituerats till ett bra liv med människor även efter 8 veckors ålder. Många av dessa katter blir helt sociala medan andra är tama med sina ägare men är mer försiktiga gentemot människor de inte känner. Alla kattägare har heller inte behov av en knäkatt utan uppskattar katten som den är.
Det går inte att omplacera alla katter som behöver ett hem eftersom det inte finns tillräckligt många som vill ta hand om en hemlös katt.
Med ökad information och mer kunskap kan man få fler att sluta avla på sina huskatter, liksom att köpa dessa katter, och istället vända sig till ett katthem eller till en kattskyddsorganisation när man vill skaffa sig en katt.
Det kostar för mycket
Det kostar något mer att driva ett katthem enligt No Kill-metoden men det är inte heller gratis att avliva och kremera en katt. De ökade kostnaderna kompenseras delvis av adoptionsavgifterna för de djur som annars skulle avlivats. De flesta människor är också mer villiga att ekonomiskt stötta en organisation som inte avlivar friska eller behandlingsbara djur.
Katthemmen blir fulla av skygga katter som är svåra att omplacera. Det är bättre att ta rädda fler tama katter.
Genom att fortsätta avliva katter som är skygga/förvildade, har beteendeproblem eller på andra sätt inte lever upp till bilden av det perfekta sällskapsdjuret så förstärks bilden av katten en slit-och-släng-vara. För att höja kattens status och komma till rätta med orsakerna bakom problemet med hemlösa katter måste vi visa att varje djur har lika rätt till ett gott liv. Ju snabbare vi kan förändra synen på katten – ju fler liv kan vi rädda och desto färre katter behöver lida.
Vad är TNRM?
http://svekatt.se/index.php?ID=403
TNRM
SVEKATT stödjer planerade TNRM-projekt
TNRM är en metod att hjälpa förvildade katter till ett värdigt liv samtidigt som man låter dem finnas kvar i en miljö de är vana vid och där de trivs. TNRM står för Trap-Neuter-Return- Manage (Fånga in-Kastrera-Återplacera-Övervaka).
Den perfekta metoden för att komma tillrätta med alla hemlösa katter existerar förmodligen inte, men av de kända metoderna anser SVEKATT att en kombination av socialisering och TNRM är den överlägset bästa. TNRM har med framgång prövats i bl a Belgien, Canada, England, Tyskland, USA , Ukraina och Österrike och vinner mer och mer gehör i flera andra länder.
I Sverige, som har berömt sig för sin goda djurhållning, är tyvärr avlivning fortfarande den metod som de flesta myndigheter förespråkar. Detta trots flera exempel på att den humana TNRM-metoden fungerar bra.
Att starta och genomföra ett TNRM-projekt kräver resurser både i form av kunskap, planering, tillgång till volontärer och finansiering.
I korthet tillgår projektet på följande sätt:
En kattkoloni upptäcks. Någon som har erfarenhet av TNRM kontaktas och man kartlägger katternas status och antal. Finansiering ordnas, t ex i samarbete med ett fastighetsbolag eller liknande som har intresse av att kattbeståndet inte ökar.
Volontärer som ska mata och på andra sätt ta hand om katterna efter kastrering kopplas in i projektet. Veterinär som kan ställa upp kontaktas. Lokal där katternas ärr får läka efter kastreringen ordnas. Människor i katternas omgivning informeras.
Infångandet börjar genom att katterna lockas in i fällor, som tas till veterinären. Här undersöks, kastreras, avmaskas, ID-märks och vaccineras katterna. Därefter tas de till den lokal som färdigställts för uppvaknande och eftervård.
Efter sårläkning sorteras de katter ut som bedöms kunna leva i ett hem, d v s tama eller lätt socialiserbara katter och kattungar. Dessa omplaceras, övriga släpps ut i den miljö där de tidigare bott. Nu tar volontärarbetet vid.
Volontärerna åtar sig ett långsiktigt ansvar för att katterna i kolonin får mat och tillsyn under resten av sin levnad. Man kommer överens om vem som ska mata när, man bygger isolerade hus/kojor där katterna kan vistas vid kyla och dåligt väder. Matning och tillsyns sker 2 gånger per dygn året runt.
Om katterna visar tecken på ohälsa fångas de in och tas till veterinär för behandling. Om nya katter ansluter sig till en TNRM-koloni tas de hand om av volontärerna som söker efter ägaren och i de fall där ägare saknas ser till att katten omplaceras i ett nytt hem.
SVEKATT förespråkar TNRM-metoden i kombination med socialisering/habituering eftersom det är det humanaste sättet att komma tillrätta med bestånd av förvildade katter.
Alltfler människor är beredda att ställa upp och arbeta långsiktigt för att minska antalet hemlösa katter och alltfler inser att massavlivning av förvildade katter är både omodernt, ineffektiv och grymt. Kostnaden för avlivning kan istället omlokaliseras till TNRM-projekt.
För mer ingående information om hur ett TNRM-projekt går till hänvisas till Göteborgs Katthjälp, www.goteborgskatthjalp.com. Göteborgs Katthjälp är medlem i SVEKATT.
Förvaltningsrätten dömer till förmån för TNR
I november 2013 fastslog Förvaltningsrätten i Västra Götaland att TNR inte strider mot Djurskyddslagen eller Jordbruksverkets föreskrifter